Klimatförändringen är den största och allvarligaste utmaningen i vår tid. Städerna är i nyckelposition i många snabba åtgärder som bromsar klimatförändringen. Helsingfors tar sitt ansvar i motarbetandet av klimatförändringen på allvar.

Helsingfors strävar efter att bli kolneutralt före 2035 enligt sitt program Kolneutralt Helsingfors 2035, som även internationellt sett är ambitiöst.

Verksamheten i Helsingfors 2035 värmar inte längre klimatet

Detta nås genom att växthusgasutsläppen minskas med minst 80 procent från år 1990:s nivå. Återstående 20 procent kompenseras genom att Helsingfors genomför minskningar av utsläppen utanför staden eller till exempel ökar kolsänkor. I Helsingfors utsläppsberäkningar beaktas utsläpp som uppstår inom Helsingfors gränser. I beräkningarna ingår inte utsläpp som uppstår utanför Helsingfors, såsom flygresor, mat som produceras annanstans eller saker och tjänster som köps annanstans.

Största delen av koldioxidutsläppen som uppstår i Helsingfors, 56 procent, orsakas av uppvärmning. De näststörsta utsläppen, 24 procent, orsakas av trafiken. Den tredje stora källan för utsläppen, 15 procent, är elanvändning. För att minska dessa och övriga utsläpp har det i programmet Kolneutralt Helsingfors listats sammanlagt 147 åtgärder.

Den största potentialen för minskning av utsläppen finns i energirenoveringar av gamla byggnader

Man har satt mycket stränga och bindande krav på energieffektivitet för stadens eget byggnadsbestånd, både för nybyggande och renovering. Dessutom ökar man den lokala produktionen av förnybar energi samt lokalt producerad värme och el. Stadens åtgärder är omfattande och har betydande inverkan, eftersom kraven berör alla stadens verksamhetsutrymmen, servicebyggnader och Helsingin kaupungin asunnot Oy:s bostadsbyggnader. 

I nybyggande av stadens verksamhetsutrymmen och servicebyggnader är e-talet 20 procent mindre än de nationella normerna. Vid renovering får energiförbrukningen vara högst 80 % av kravet för den nationella normen. I alla stadens nya byggnader med verksamhetsutrymmen och i servicebyggnader genomförs solenergisystem och i nybyggen utreder man användning av jordvärme som huvudsakligt uppvärmningssystem. I renoveringsobjekt utreder man alltid möjligheten att utnyttja jordvärme. I det befintliga byggnadsbeståndet installeras solenergisystem. I stadens budget för år 2020 har man reserverat 4,5 miljoner euro för detta. I objekt med elvärme installerar man luftvärmepumpar.

Nya bostadsbyggnader som byggs av Helsingfors stad hör till energiklass A. Vid renovering av bostadsbyggnader får energiförbrukningen vara högst 80 % av kravet för den nationella normen. Solpaneler installeras i alla nya bostadsbyggnader när det tekniskt är möjligt. I renoveringsobjekt utreder man möjligheten och lönsamheten för byggande av jordvärme, och solpaneler installeras alltid när det tekniskt är möjligt. Separat från renoveringsprojekten genomför man även separata åtgärder för att förbättra energieffektiviteten. 

Beredningen av Energirenässansprogrammet som siktar på energieffektivitet även för det privata byggnadsbeståndet är på slutrakan inom Helsingfors stad. Till exempel i samband med ombyggnad kan byggnaden repareras så att den blir betydligt mer energieffektiv än förut. Eftersom endast en liten del av byggnaderna i Helsingfors ägs av staden, är det viktigt att få invånarna och organisationerna med i arbetet för minskning av utsläppen. Största delen av åtgärder som minskar utsläpp är på lång sikt ekonomiskt lönsamma för byggnadsägarna. Samtidigt förbättrar de ofta boendetrivseln.

Utsläpp som orsakas av uppvärmning minskas bland annat genom att staden ger invånarna råd om energirenoveringar och hur man ökar förnybar energi och att stadsdelsplaneringen ännu starkare styrs utgående från kolneutralitetsmålet. Även vid byggnadstillsynen styr man mot energieffektiva lösningar samt förnybar energi. Byggandets hela koldioxidavtryck beaktas och träbyggande främjas. Staden samlar all information om byggnadsbeståndet angående energi till 3D-kartaapplikationen Climate Atlas.

Ett kolneutralt Helsingfors uppstår genom samarbete mellan helsingforsborna, staden, företagen och organisationerna

Mycket har redan åstadkommits genom pågående klimatarbete. Helsingfors utsläpp 2018 var 28 procent mindre än 1990, trots att invånarantalet under samma tid kraftigt ökat. Utsläppen per invånare var cirka 45 procent mindre. För att Helsingfors ska bli kolneutralt, ska utsläppen dock minska ännu mer och snabbare.

Helsingfors har tagit i bruk uppföljningsverktyget kolneutralt Helsingfors. På uppföljningsverktyget kan vem som helst följa hur åtgärden framskrider, och informationen om åtgärderna samlas på samma plats. Uppskattningarna om utsläppen, kostnaderna och de andra påverkningarna visas med beräkningsgrunderna, och vem som helst kan kommentera dem. Stadsborna bes även lämna respons på aktuella frågor. Åtgärderna uppdateras utgående från expertkunskap och medborgarrespons. 


Läs mer:
 

Kolneutralt Helsingfors 2035, Sammanfattning  PDF

Energi- och klimatatlas, databas

Kolneutralt Helsingfors 2035 -uppföljningsverktyget (på finska) 

 

Climate Vanguard Cities -logo

Aktuellt

Flerspråkighetsmånaden hyllar språklig mångfald

Flerspråkighetsmånaden Satakielikuukausi hyllar modersmålet, flerspråkighet och språkli...

Helsingfors stadsstyrelse föreslog två nya naturskyddsområden

Stadsstyrelsen beslutade om att föreslå Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland t...

En arbetsgrupp har tillsatts för ordnande av socialtjänster för utvecklingsstörda i Nyland

Kommunerna i Nylandsregionen har tillsatt en arbetsgrupp för att beredaordnande av soci...

Inom ungdomsarbetet är samtal även polisens viktigaste verktyg

När ungdomar har att göra med polisen innebär det långt ifrån alltid finka eller böter....